duglighet

dugligheten

(-)(-)

Substantiv [n]

"Förvaltarnas duglighet ska omprövas regelbundet av överförmyndarna."
"” Brister i duglighet ”"
"- Jag tror tvärtom att det är bristen på duglighet som gör att ni tappar i förtroende, sade han."
"- Jag vet ju hennes duglighet."
"Genom att visa att Sverige spelar en viktig roll i världspolitiken kan regeringen bygga förtroende för sin egen duglighet, vilket är särskilt viktigt när ett val närmar sig."
"Det behöver inte säga något om varken duglighet eller lämplighet i befattning, men i relationen till medier märks en skillnad."
"Advokat Emelie Righammar argumenterade för mammans goda duglighet som förälder och lyfte fram de bevis som ska peka på just det."
"Erfarenhet, utbildning och duglighet ska ge högre lön."
"Det tyder snarast på att Moderaterna inser att man inte har något att förlora men kanske en del att vinna på att mobilisera alliansväljare och i att underförstått peka på sin egen duglighet, säger Marie Demker."
"Han ser inte heller kritiken som ett slags allmänt betyg på regeringens duglighet, då hade inte KU varit enigt."

lämplighet; egenskapen (förmågan, graden av) att vara duglig