vakenhet

vakenheten

(-)(-)

Substantiv [n]

"Proverna visade att barnet hade mycket låg halt av orexin i hjärnan, ett ämne som reglerar vakenhet och sömn."
"– Det är den centralstimulerande effekten som de söker, det vill säga, frisättningen av signalsubstanser som noradrenalin och dopamin som stimulerar hjärncellerna och ger en ökad vakenhet, minskat sömnbehov och skärpt koncentrationsförmåga."
"– Det hormon som reglerar sömn och vakenhet, melantonin, förändras under sommaren."
"Katharina Stibrant Sunnerhagen berättar om en tidigare patient som inte hade covid-19, men som svävat mellan sömn och vakenhet under en längre period."
"Elisabeths hjärna kan inte längre reglera sömn och vakenhet vilket gör att hon lever med ständig trötthet, plötsliga sömnattacker och störd nattsömn."
"Deras hjärnceller som styr vakenhet och sömn har mer eller mindre förstörts vilket gör att de lider av ständig trötthet, plötsliga sömnattacker och störd nattsömn."
"26-årige Fredrik Erikssons hjärna kan inte längre reglera sömn och vakenhet."
"Pandemrix innehåller mycket mer av ett virusprotein som liknar hormonet hypokretin som finns i hjärnan och vars viktigaste uppgift är att reglera sömn och vakenhet."
"Sömn och vakenhet, det är två sidor av samma mynt."
"- Där har man sett att det varit inslag av nattarbete, sänkt vakenhet och problem vid skiftövergång där man inte har lämnat korrekt information."