villfarelse

Substantiv

villfarelsen

villfarelser

villfarelserna

Substantiv [n]

Obestämd singular: villfarelse

Bestämd singular: villfarelsen

Obestämd plural: villfarelser

Bestämd plural: villfarelserna

"Den svenska BNP-tillväxten under andra kvartalet var bara en villfarelse, visar reviderade siffror från SCB."
"Jag tror snarare att killar med stor snopp lever under någon sorts villfarelse för att det är allt som behövs för bra sex och så är det ju inte, säger Myra Åhbeck Öhrman."
"Lambertz : Landet har utsatts för en rejäl villfarelse"
"Thomas Quick-fallet är ingen rättsröta, allting gick precis rätt till, säger den tidigare justitekanslern Göran Lambertz, som nu släpper en bok om fallet och står fast vid sin ståndpunkt att Sverige har utsatts för en ” rejäl villfarelse ”."
"Vi har utsatts för en enorm villfarelse som vi inte bör behöva leva med."
"Men att leva i en sån villfarelse, de här tjejerna får nästan inte behålla någonting."
"– Jag både tror och hoppas att de kommer att ta upp fallet, så att vi slipper leva i en villfarelse om vilka skadestånd som vi vill att det ska vara på den här typen av kränkningar, säger Wahlberg."
"Lambertz anser att morddomarna var korrekta, kallar talet om en rättsskandal för en ” villfarelse ” och anser att Josefsson sprider ” irrläror ”."
"Jag tror att det är en villfarelse hos kommunerna att omsorgen skulle vara billigare i hemtjänst med restider för personalen, tjänstebilar, dåligt anpassade lägenheter, splittrade hushållsinköp och bostadstillägg. ”"
"– Jag har ju gått i en lycklig villfarelse om att jag har varit vaccinerad, säger han."

oriktig uppfattning

- 2009-02-18

förlsag på ny översättning: misconception se: http://dictionary.reference.com/search?q=misconception