olust

olusten

oluster

olusterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: olust

Bestämd singular: olusten

Obestämd plural: oluster

Bestämd plural: olusterna

"EESK vill uttrycka sin stora otillfredsställelse och olust inför vad kommittén anser vara omotiverat förhalande från kommissionens sida. eur-lex.europa.eu"
"– Vi hade medarbetare som kände olust att vara här."
"– Det är en väldig oro och olust."
"Han berättar om oro och olust över det sätt människor visat sitt missnöje med rovdjurspolitiken."
"Helens TV, DVD och en del andra saker saknades men det var just den försvunna nyckeln som gjorde att Helen kände sådan olust att hon inte ville bo kvar i lägenheten."
"Många känner kanske en olust att komma till polisen, säger Ulf Bejrum vid polisen i Halmstad."
"Rektorn skriver att den senaste tidens händelser har skapat ” en känsla av olust hos både elever och personal ” och att alla som vistas på skolan har rätt till en lugn skol- och arbetsmiljö."
"– Vi är väldigt upprörda och det är jättemånga medlemmar som har väldig olust inför detta, säger distriktsordförande Sten Hagberg."
"Men naturligtvis trötthet, olust och ovilja att gå till skolan, bristande motivation, men också nedstämdhet och ännu värre, upplevelser av att man inte riktigt kan tillgodogöra sig kunskap och information, säger Peter Währborg."
"Bibliotekarie Cecilia Nilsson och kollegorna känner en olust inför att jobba kväll."
"De känner olust inför situationen som pågått i flera års tid."