hjälplöshet

hjälplösheten

(-)(-)

Substantiv [n]

"Man kände hjälplöshet när han mådde så dåligt."
"Har män en medfödd hjälplöshet och är värdelösa sakletare och lucianattlinnesstrykare?"
"” En medfödd hjälplöshet? ”"
"Och har man blivit misshandlad många gånger och ser att ingenting händer från samhället, då anar jag att man blir uppgiven och känner en hjälplöshet och känner att det inte är någon idé att anmäla, säger Adolphson."
"Men särskilt oroad är hon inte över deras hjälplöshet."
"Tecken kan vara om hen blir lynnig, ledsen och tillbakadragen och talar om en känsla av hopplöshet, värdelöshet och hjälplöshet."
"- Det är en hjälplöshet i kommunerna som är omdömeslös."
"” Jag brukar uppmuntra unga människor som känner en stor hjälplöshet att starta insamlingar eller att på olika sätt sprida information om vad som pågår i Syrien."
"I ” Transparent ” kommer familjens åldrande patriark ut som transkvinnan Maura, och i komediserien ” Unbreakable Kimmy Schmidt ” blir machoknegaren Mikeys hjälplöshet på hippa gaybarer – efter att ha kommit ut i medelåldern – komiskt guld."
"Jag minns inte om vi pratade om att slåss, men jag minns känslan av hjälplöshet."

det att vara hjälplös