logiken
logiker
logikerna
Substantiv [n]
Hur uttalas ordet logik?
[lɔˈgiːk]Hur böjs ordet logik på svenska?
Obestämd singular: logik
Bestämd singular: logiken
Obestämd plural: logiker
Bestämd plural: logikerna
Hur används ordet logik
- "Enligt samma logik är det svårt att veta om få avstängningar innebär att en högskola är fuskförskonad eller bara dålig på att sätta dit fuskarna."
- "- Jag tror att känslan av samhörighet blir större för det är en helt annan logik i den områdesindelning som man gör nu och vi slipper en del frustration kring att vi lägger mycket tid på vägarna i transporter, säger Hans Kaersgaard."
- "Vi känner till att det fungerar så och och tycker att det inte finns någon logik i beslutet, säger Håkan Eriksson, ordförande i Rögle, till Sportbladet."
- "– Jag tycker det är bristande logik när hundratals människor tillåts inne i ett varuhus men inte enda tillåts på en utomhusarena som har plats för flera tusen, säger han."
- "– När det går över till att han är en maffialedare .. med lite logik förstår varje människa att det inte stämmer."
- "Nedskärningarna på telekomföretaget Ericsson följer den logik som aktiemarknaden kräver : Vinsten ner – krav på besparingar – uppsägningar."
- "Skatten saknar logik och sådant riskerar att gröpa ur förtroendet för miljöpolitiken."
- "Besparingar enligt tidigare beskriven logik som alltid skall innebära uppsägningar."
- "Hans Bagner menar också att det finns en viss logik i att man valt Fikru Maru som centralfigur i den här processen."
- "Men finns det inte en logik i att man tar tillbaka motionerna nu när man fått makten och kan driva frågorna den vägen?"
Rim på logik
Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltiga. Den vetenskapliga disciplinen logik är ett omfattande och vittförgrenat ämnesområde på gränsen mellan filosofi och matematik, och har som utgångspunkt studiet av giltiga slutledningar baserat på språkliga entiteters form, till skillnad från dessas innehåll.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Logik
Relaterat till logik
förnuft
- anda
- andegåvor
- andekraft
- andeliv
- atmosfär [ bildligt ]
- begrepp
- begreppsmässighet
- fattningsförmåga
- fattningsgåva
- föreställningsförmåga
- förnimmelse
- förnimmelseakt
- förnimmelseförmåga
- förnuft
- förnuftighet
- förnuftsenlighet
- förnuftsreligion
- förnuftstro
- hjärna [ bildligt ]
- iakttagelse
- iakttagelseförmåga
- idealitet
- idéassociation
- inre människa
- instinkt [ psykologi ]
- intelligens [ psykologi ]
- känsla
- känslighet
- logik [ filosofi ]
- psyke
- själ [ religion ]
- själfullhet
- själsförmögenhet
- själsgåvor
- själskraft
- själsliv
- själsodling
- självmedvetande
- tanke
- tankekraft
- tankerikedom
- tänkarblick
- tänkare
- tänkarpanna [ vardagligt ]
- undermedvetande [ psykologi ]
- undermedvetenhet [ psykologi ]
reglering
- andemening
- atlas [ geografi ]
- förteckning
- immatrikulation
- immatrikulering [ utbildning ]
- index
- innebörd
- innehållsförteckning
- inregistrering
- inskrivning
- inspektion
- karta [ geografi ]
- katalog
- kompendium
- kriterium
- lexikon
- logik [ filosofi ]
- längd [ tidsenhet ]
- matrikel
- mening
- måttstock [ verktyg ]
- rangrulla
- sammandrag [ media ]
- sammanfattning
- syntax [ lingvistik ]
- tabell
- tablå
- tidtabell [ järnväg ]
- uppslagsbok
- översikt
- översiktlighet
skicklighet
- användbarhet
- bedömare
- duglighet
- duktighet
- erfarenhet
- fattningsförmåga
- fattningsgåva
- förfarenhet
- gott huvud
- grundlighet
- insikt
- klarsynthet
- kompetens [ ALLMÄNT ]
- kunnighet
- kunskap
- kvalifikation
- logik [ filosofi ]
- lämplighet
- lärdom
- mångkunnighet
- mångsidighet
- omdömesförmåga
- omdömesgåva
- omdömeskraft
- praktiskhet
- praxis
- raskhet
- sakkunskap
- sakkännedom
- sinne för
- självförsörjare
- självhjälp
- standardverk
- tankekraft
- tankereda
- uppövning
- urskillning
- urskillningsförmåga
- vetenskap
- vetenskaplighet
- övning
lättvindighet
- användbarhet
- bestämdhet
- duglighet
- efterundergivenhet
- foglighet
- följdriktighet
- förmåga
- handlag
- kapacitet [ teknik ]
- klarhet
- konsekvens
- konsekvens
- logik [ filosofi ]
- lydaktighet
- lydnad
- läraktighet
- medgörlighet
- mjukhet [ teknik ]
- planering
- skicklighet
- tillgänglighet
- tydlighet
- utredning
- villfarighet
- villig
- vägröjning
följd
- arv [ juridik ]
- derivat [ lingvistik ]
- derivat [ kemi ]
- derivat [ ekonomi ]
- derivation
- dotterspråk
- faktum
- framtid
- följd
- följdriktighet
- följdsjukdom [ medicin ]
- härledning
- härstamning
- konsekvens
- logik [ filosofi ]
- resultat
- slut
- slutsats
- syfte
- utgång [ bildligt ]
- utveckling
- verkan
- villkorlighet
- ändamål
- ärftlighet
förstånd
- begåvning
- bildning [ utbildning ]
- djupsinne
- djupsinnighet
- förfining
- förnuft
- förståsigpåare
- geist
- gott huvud
- grundlighet
- hjärna [ bildligt ]
- ingenium [ litteratur ]
- ingivelse [ religion ]
- insikt
- insiktsfullhet
- inspiration
- intelligens [ psykologi ]
- intresse
- kvickhet
- logik [ filosofi ]
- resonlighet
- rim och reson
- sakkännedom
- siarblick
- sinne för
- skäl
- snille [ vardagligt ]
- spiritualitet
- talang
- tankekraft
- tankerikedom
- tankevärld
- tänkarblick
- tänkare
- tänkarpanna [ vardagligt ]
- universalgeni
- vetande
- vidsynthet
- örnblick [ fåglar ]
logikern
(-)(-)
Substantiv [n]
Hur uttalas ordet logiker?
['lå:gi,ker]Hur används ordet logiker
- "Det är två helt olika logiker det handlar om."
- "De inbjudna konstnärerna berättar genom sina verk om verkligheter relaterade till samhälleliga system, byråkrati, massmediala logiker och industriell infrastruktur kan man läsa på biennalens hemsida."
- "– Alla jag har pratat med har tyckt att det varit bra, berättar Nemi Pelgrom som har en kandidat i teroetisk filosofi och nu pluggar vidare för att bli logiker."
- "– Det här är jätteallvarligt att det uppstått och det kanske har visat sig nu att lagen om offentlig upphandling inte är skapt att fungera i vårdens logiker, fortsätter hon."
Logiker kallas en person som vetenskapligt ägnar sig åt logik och formella system. Till de mest framstående logikerna i modern tid hör George Boole, Charles S. Peirce, Gottlob Frege, Bertrand Russell, Rudolf Carnap och Kurt Gödel.
Bilden: Bertrand Russel, en av 1900-talets viktigaste brittiska filosofer, 1907
https://sv.wikipedia.org/wiki/Logiker
Relaterat till logiker
logik
- analogi [ matematik ]
- analogibildning [ lingvistik ]
- analogislut
- analys
- argument [ ALLMÄNT ]
- argumentation [ filosofi ]
- axiom
- bevisföring
- beviskraft [ juridik ]
- bevisledning
- bevismedel
- bevisning
- bevisningsgrund
- bevisningskraft
- bevisningsmedel
- bevisningssätt
- följdriktighet
- följdsats [ filosofi ]
- huvudgrund
- induktion
- induktionsbevis
- kedjeslut
- konklusion
- kontraposition
- konversionsförhållande
- kritik
- logik [ filosofi ]
- logiker [ filosofi ]
- postulat [ matematik ]
- postulat [ filosofi ]
- premiss
- princip
- reson
- resonemang
- resultat
- slut
- slutföljd
- slutkonst
- slutledning
- slutsats
- syllogism
- synpunkt
- syntes
- utgångspunkt
särskiljning
- diagnos
- dialektik
- dialektiker
- differens [ matematik ]
- differentiering
- distinktion
- finkänslighet
- finsmakare
- hårklyvare
- hårklyveri
- kinkighet
- kritik
- kritiker
- kännarblick
- kännare
- kännarmin
- logik [ filosofi ]
- logiker [ filosofi ]
- noggrannhet
- omdömesförmåga
- omdömesgåva
- omdömeskraft
- ordklyvare
- ordklyveri
- ordlek [ lingvistik ]
- ordryttare
- ordrytteri
- ordtvist
- ordtydning
- ordvrängare
- ordvrängning
- penetration
- skarpblick
- skarpsinne
- skarpsinnighet
- skarpsynthet
- smak
- särskiljning
- takt
- urskiljande
- urskillning
- urskillningsförmåga
- urskillningskratt
- urval
- åtskillnad