farter

Verb

Verb

fart

farten

farter

farterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: fart

Bestämd singular: farten

Obestämd plural: farter

Bestämd plural: farterna

"– Jag har haft Alexander i Karlskoga under ett par år och han är en spelare med hög fart och frenesi, en spelare man älskar att ha på sitt lag men hatar att möta."
"Nyckelfaktorer till nämndsbeslutet är bland annat att tacklingen skedde i hög fart från sidan och riktades mot huvudet."
"Det slutade med en polisjakt som gick i hög fart längs en cykelbana, och sedan mot trafiken på Erik Dahlbergsvägen i centrala Karlshamn."
"Enligt räddningstjänsten ska bilen kört på en lätt lastbil i låg fart."
"– Vi har fått otrolig fart på ungdomsverksamheten och vi har anpassat vår kostnadskostym på ett bättre sätt."
"Budgivningen började långsamt, men tog fart."
"Full fart hos däckfirmorna"
"– Med klubbmärket vill vi visa att det är fotboll som vi sysslar med och att vi vill bli en modern klubb med fart, som vill framåt."
"Räddningstjänsten gjorde bedömningen att tågen kunde passera, men i reducerad fart förbi platsen."
"I dag var det full fart hos däckfirmorna i Blekinge."

Fotograf: Wikipedia

absolutbeloppet av hastigheten; hastigheten utan angiven riktning

- 2008-12-22

Hej. Det är fel på ordet "fis" på svenska. När man lyssnar på "fis" så bokstaverar personen "f" "i" "s" istället för att uttala ordet. God Jul
- 2010-05-03

Han säger det som "pruta", det är ju två T, men på prutt-sa han det rätt!