splittring

splittringen

splittringar

splittringarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: splittring

Bestämd singular: splittringen

Obestämd plural: splittringar

Bestämd plural: splittringarna

"Det här är naturligtvis ett sätt att minska risken för nya interna stridigheter och fortsatt splittring."
"Intern splittring"
"Politisk splittring försenar jätteaffären"
"I förhör talas det om att orsaka ” splittring ” och att den 26-åring som tros ha avlossat skotten med sin Smith & Wesson-revolver ville nå en högre position inom Red & White."
"Familjen riskerar nu därför att splittras, trots att Sverige enligt ett avtal med Irak ska göra allt som står i sina makt för att undvika en ofrivillig splittring av familjen när de fått ett avvisningsbeslut."
"Om sen det leder till att familjen splittras så vad familjen kan göra för att undvika en splittring är att övriga familjen kan söka handlingar och följa med Ayad till Irak, säger Lars-Ove Nyblad."
"Enligt Johnson har Manhammars ledarskap i arbetarekommunen orsakat splittring och besvikelse hos många partimedlemmar."
"Enligt ett avtal som slöts år 2008 ska Sverige göra allt som står i sin makt för att undvika en ofrivillig splittring av en familj som ska tvångsavvisas."
"Sparförslaget att stänga delar av kulturskolan skapar splittring i Ronneby."
"Ny splittring inom S i Olofström stoppar miljonaffär"

det att splittra(s)