skygghet

skyggheten

(-)(-)

Substantiv [n]

"Länsstyrelsen påpekar att björnar som vänjer sig vid människor snabbt förlorar sin skygghet."
"– Nu får vi helt enkelt se vad det här landar i. Licensjakten måste till av flera skäl, bland annat för att vargen ska behålla någon form av naturlig skygghet gentemot människan, säger Jens Gustafsson."
"Däremot kan även vargar i det vilda anfalla och döda människor men varje gång det skett i modern tid har det handlat om antingen förrymda tamvargar eller vilda vargar som förlorat sin skygghet för människor efter att till exempel ha blivit matade."
"” Vi befarar att ormarna har blivit så vana vid människor så att de förlorat sin naturliga skygghet."
"Att det alls händer, menar han, beror på att älgen har tappat sin skygghet efter att ha varit i för nära kontakt med människor."
"– Njae, de har en naturlig skygghet, men vissa är lite keliga."
"Hundarna har utsatts för lidande och visar tydliga tecken på psykiska symptom så som stress och skygghet."
"– Om de börjar bli en långvarig företeelse, då finns risken att vargen så småningom tappar sin skygghet för människor helt."
"De aktiva substanserna i läkemedel gör att abborrarnas naturliga skygghet försvinner de blir mer oförsiktiga."
"Samtidigt är de rätt nyfikna också, så de är en intressant kombination mellan skygghet och nyfikenhet."