minskning

Substantiv

minskningen

minskningar

minskningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: minskning

Bestämd singular: minskningen

Obestämd plural: minskningar

Bestämd plural: minskningarna

"Över alla tillfrågade grupper ses också en minskning av hur mycket det dricks och hur många som vid flera tillfällen varit kraftigt berusade."
"Antalet öppet arbetslösa i Blekinge var 3463 personer, vilket är en minskning med 357 personer jämfört med samma period förra året."
"En minskning med 39 procent, enligt Brottsofferjouren Sveriges egen statistik."
"Störst minskning har skett i Jämtland med 28 procent, följt av Dalarna och Norrbotten med 23 procent."
"7 800 personer var inskrivna som arbetslösa i Blekinge i slutet av januari, vilket är en minskning med 610 personer och motsvarar 10,5 procent av arbetskraften."
"När Sverige 2011 införde anmälningsavgift för studenter från andra länder än EES-området och Schweiz ledde det först till en betydande minskning av de utländska studenterna."
"Totalt var 7400 personer inskrivna som arbetslösa i länet i slutet av augusti, vilket är en minskning med 500 personer."
"År 1995 hade Ronneby 1060 gymnasielever och 2015 hade den siffran sjunkit till 749, vilket är en minskning med 29 %."
"– I Svängsta vet jag att det håller på att rinna ut helt och hållet, Asarum har också en stor minskning."
"Tobakslagen har funnits i över 20 år, och trots det röks det fortfarande på skolgårdarna, trots senaste årets minskning."

det att något minskar eller minskas