ordlek

Substantiv

ordleken

ordlekar

ordlekarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: ordlek

Bestämd singular: ordleken

Obestämd plural: ordlekar

Bestämd plural: ordlekarna

"Då fick jag en idé att starta ett annat lopp på Facebook som jag döpte till Vikenv * rv * t, en liten ordlek eftersom de inte fick heta något med varvet."
"För mig är det en ordlek."
"Hans senaste webbprojekt heter Flattr – en ordlek på orden ” flatter ” och ” flat rate ”."
"” Kjartan i stan ” är en ordlek."
"Och förstås hoppas klura ut den påhittiga ordlek som döljer sig i resmålet på 10 poäng."
"Flera av hans böcker handlar om det fiktiva fotbollslaget Bråberga IF, vars namn är en ordlek med namnet på det verkliga fotbollslaget Brålanda IF."
"Där skrev han att ” i kväll, för egen del, känner jag mig som Charlie Coulibaly ” – en ordlek av namnet på Amedy Coulibaly, terroristen som dödade fyra franska judar i en judisk matbutik, och satirtidningen Charlie Hebdo vars redaktion var de andra terroristernas främsta mål."
"Kjell Alinge hade ett speciellt och lekfullt sätt att ta sig an språket menar Lennart Wretlind och ger som exempel en ordlek med varumärkets Blåvitts slogan ” Välj den blåvita varan ”"
"SM i ordlek i Örebro"
"Det är en ordlek."