dubbelspel

dubbelspelet

dubbelspel

dubbelspelen

Substantiv [t]

Obestämd singular: dubbelspel

Bestämd singular: dubbelspelet

Obestämd plural: dubbelspel

Bestämd plural: dubbelspelen

"Liberalernas kritik : ” M körde dubbelspel ”"
"Ett dubbelspel som kan få allvarliga följder."
"För i padeltennis är det alltid dubbelspel som gäller."
"Samtidigt är det uppenbart att både LO och Vänsterpartiet ägnar sig åt dubbelspel i den här frågan."
"Hittills har strategin att locka M- och SD-väljare lyckats över förväntan, men Åkessons angrepp om dubbelspel kan grusa förhoppningarna om fortsatta väljarvinster."
"Regeringen anklagades för ansvarslöshet, dubbelspel och svek."
"Han nämner som exempel att under andra världskriget fick svenska folket inte veta att luftförsvaret sköt ned tyska flygplan och under kalla kriget hölls svenska folket i okunnighet om det dubbelspel som regeringen och försvaret förde när det gällde neutralitetspolitiken."
"Men när mannen inledde kontakter även med den engelska polisen väcktes misstankar om dubbelspel."
"Enligt polisen var mannen informerad om att dubbelspel inte var tillåtet."
"Men när mannen inledde kontakter även med den engelska polisen väcktes misstankar om dubbelspel."