fullmakt

fullmakten
fullmakter
fullmakterna
Substantiv [n]

Synonymer till fullmakt

Hur böjs ordet fullmakt på svenska?

Obestämd singular: fullmakt
Bestämd singular: fullmakten
Obestämd plural: fullmakter
Bestämd plural: fullmakterna

Hur används ordet fullmakt

  • "DCP beslöt att avsluta officerens förordnande"
  • "– Han fick en fullmakt att sköta min brors ekonomi."
  • "Migrationsverket vill inte uttala sig i ärendet, då de menar att det krävs en fullmakt från Batuhan."
  • "Företagaren invänder mot domen och uppger att han, via en fullmakt, lämnat över ansvaret för den ekonomiska redovisningen till en annan person."
  • "Själv hävdar företagaren att han lämnat ifrån sig ansvaret för ekonomin till en annan person – via en fullmakt."
  • "Lämnat fullmakt"
  • "Möjlighet att begära överprövning har rektorns hustru eller anmälaren själv om hustrun lämnar en fullmakt."
  • "Vi har också lämnat en fullmakt så att polisen kan gå igenom bankuppgifterna, säger Eric Widner, försvarsadvokat till en av de misstänkta."
  • "Men om någon utredning har skett i fallet med Emmeli är oklart, eftersom socialförvaltningen trots en fullmakt från Emmelis mamma, valt att lämna ut blanka papper med hänvisning till sekretess."
  • "” Denna fråga är ej är prövad i allmänna val och väljarna har inte gett er fullmakt att ta ställning till frågan som rör hela Dalarnas framtid. ”"
  • "Hon har haft fullmakt över sin mors bankkonton för att betala moderns räkningar."

Vad betyder fullmakt inom juridik ?

(formellt) erhållna rättigheter från annan fysisk person|fysisk eller juridisk person (t ex rätt att företräda någon i bankärenden)

Relaterat till fullmakt

bemyndigande

beteckning

bevis

tillåtelse

behörighet

offentliggörande

befallning

förmåga

myndighet

värdighetstecken