förfogande

förfogandet

förfoganden

förfogandena

Substantiv [t]

Obestämd singular: förfogande

Bestämd singular: förfogandet

Obestämd plural: förfoganden

Bestämd plural: förfogandena

"Efter missnöje med den politiska ledningen i nämnden valde i mitten av augusti i år de två S-ledamöterna Selma Björk Matthiasdottir och Lars Ericson Brissmalm att ställa sina platser i socialnämnden till förfogande."
"Jag står till medlemmarnas förfogande inför riksdagsvalet och om medlemmar vill, så kandiderar jag som en av Socialdemokraterna i Blekinges kandidater till riksdagen, säger han."
"– Att det riktas kritik mot att någon ställer sig till medlemmarna förfogande kan jag inget annat än beklaga."
"Så starka att tre politiker och två kyrkvärdar väljer att ställa sina platser till förfogande."
"Att han då också ställer sig till förfogande att leda kommunstyrelsens arbete, är inte bara en självklarhet utan också en skyldighet gentemot medlemmarna, säger Sophia Ahlin."
"– Vi stannar så länge vi behövs och leds om och byter destination om det krävs, vi finns till förfogande och vill hjälpa till, säger Jerry Lindbergh."
"Jag har ställt min plats till förfogande men gruppen vill ha mig kvar, säger Annicka Engblom ( M )."
"Men i dag meddelade hon partiet att hon inte längre står till förfogande."
"Den 31 mars har partiet sitt årsmöte, men då kommer Manhammar inte att stå till förfogande för omval."
"– Ja, jag står till förfogande, men är glad för Emilies skull."