förintelse

förintelsen

förintelser

förintelserna

Substantiv [n]

Obestämd singular: förintelse

Bestämd singular: förintelsen

Obestämd plural: förintelser

Bestämd plural: förintelserna

"Jag tycker det är väldigt allvarligt när vi ser den här fruktansvärda konflikten, med blod och död och förintelse, med en miljon barn som är på flykt, på vår tröskel, att vi inte gör mer."
"Det var en förintelse ”."
"Det var en förintelse. ”"
"– Det kanske är lite så att med judarnas historia i Polen, blir glömskan en slags ny förintelse."
"Journalisten och poddmakaren Bernt Hermele reser runt och samlar in berättelser från lägren och flykten undan antisemitism och förintelse."
"Gervais twittrade också att han hört av sig till Billy Crystal, värd för nästa års oscargala, och bett honom om att ” inte använda alla mina bästa förintelse och pedofilskämt ”."
"Karlsson anser det vara en skam att två offieciella representanter för kommunen deltog i ett demonstrationståg där demonstranter skanderat krav på förintelse av staten Israel."
"- Man pratar i Sverige inte om ” romers förintelse ” utan om ” folkmordet på romer under Förintelsen ”."
"Han var chef för det ökända tortyr- och förhörscentret S21 i Phnom Penh och anklagas för att ha lett tortyr och förintelse av 16.000 män, kvinnor och barn."
"Emerich Roth, nu 85 år, är överlevare från andra världskrigets förintelse."

det att förstöra något (näst) intill utplåning (ofta med avseende på bostäder och anläggningar)