Grundregel

Substantiv [f]

grundregel

grundregeln

(-)(-)

Substantiv [n]

"Som grundregel vill man därför att brandskummet bara ska få användas där det kan samlas upp och destrueras."
"Dessutom är vår grundregel att vi enbart uttalar oss i direktsändning."
"En grundregel är att isen ska vara minst tio centimeter tjock för att man ska ge sig ut på den."
"Vi har som grundregel att man får hämta en matkasse, anpassad efter storlek på familjen, en gång i månaden."
"En grundregel är att man ska tänka mord fram till det att motsatsen är absolut bevisad."
"Regionen tillsätter även en ny grundregel : att vårdpersonal inom slutenvården ska arbeta två av fyra helger för att klara bemanningen."
"– En bra grundregel är att lita på sin magkänsla."
"En grundregel är att din konsumtion kan vara problematisk om den ger dig problem eller får dig att må dåligt."
"Vi har som grundregel att alltid använda oss av fullmakter för att få ta del av så mycket av bakgrundsutredningarna som möjligt när vi granskar socialtjänstens arbete."
"– 50-personersgränsen ligger kvar som grundregel."