nödfall

nödfallet

nödfall

nödfallen

Substantiv [t]

Obestämd singular: nödfall

Bestämd singular: nödfallet

Obestämd plural: nödfall

Bestämd plural: nödfallen

"Träffarna varje månad är heliga och det är bara i yttersta nödfall någon ställer in."
"I nödfall har vi medhörningsrum, säger Laila Kirppu, som menar att tingsrätten har beredskap om ordningen störs av antingen de åtalade eller av åhörare."
"Någon åker buss bara i nödfall."
"I yttersta nödfall skulle vi spränga hela båten med besättningen och allt."
"Det är en självförsvarsteknik som bara ska användas i yttersta nödfall, när ett anfall inte går att avstyra på något annat sätt."
"Paula Hansson som bor en bit utanför Våxtorp tar endast cykeln i nödfall, men det är ytterst sällan."
"Det ska bara göras i nödfall, säger Kajsa Holmberg från Prematurföreningen till SVT Nyheter Helsingborg."
"” Transporter av så små och sköra barn skall endast göras i absoluta nödfall ”, skriver föreningen i brevet."
"Får låsa in i nödfall"
"För att kunna ordna tak över huvudet för de flyktingar som Helsingborg ska ta emot i år kan kommunen i nödfall tvingas ta till moduler"