kompass

Substantiv

kompassen

kompasser

kompasserna

Substantiv [n]

Obestämd singular: kompass

Bestämd singular: kompassen

Obestämd plural: kompasser

Bestämd plural: kompasserna

"Den första kompassen konstruerades i Kina."
"Jag har uppfattat att han har en tydlig politisk kompass och att han alltid stått upp för demokrati och humanistiska värderingar."
"De kommer från hela Dalarna, i ur och skur fattar dom karta och kompass, en gång i veckan."
"– Sedan har vi den tredje mekanismen, som handlar om en moralisk kompass och att känna ett ansvar och en skyldighet att hjälpa andra."
"– Man har en karta, en kompass och en pip och ska ta kontrollerna på kartan i ordning så snabbt som möjligt, säger Wilda Vainionpää, elev på Karlbo skola."
"Och dessutom har han med sig en gammal kompass hemifrån vars nål också är radioaktiv."
"En moralisk kompass kan alltså behövas om man skall ha hand om andras pengar."
"Som bank, när man är i sådana här högriskområden, där det finns mycket gråzoner, att man har en egen kompass, säger Jakob König."
"– De har återigen visat att med en stark journalistisk kompass att gå efter, så har storleken på redaktionen faktiskt ingen betydelse, säger Jimmy Roos."
"En inre kompass som vilar i förståelse, tillit och omsorg både till sig själv och den man säger sig älska."
"– Jag har bannat mig själv för att jag inte lärt mig att hantera karta och kompass särskilt bra."

Fotograf: Wikipedia

En kompass är ett navigationsinstrument som anger riktningen mot den geografiska eller magnetiska nordpolen. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kompass