okunnighet

okunnigheten

okunnigheter

okunnigheterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: okunnighet

Bestämd singular: okunnigheten

Obestämd plural: okunnigheter

Bestämd plural: okunnigheterna

"– Mycket av det här kan förklaras med okunnighet bland cheferna."
"Det är för mycket båtar, för mycket okunnighet och hänsynslöshet."
"?Begå inte misstaget att avfärda motståndet mot FRA-lagen som uttryck för okunnighet och missuppfattningar?, skriver bland annat folkpartisterna i artikeln."
"Enligt föreningen finns en okunnighet i samhället om stamning, till och med hos en del av dem som själva stammar."
"– Det är stor okunnighet om vad det kostar att bo på landsbygen."
"– I dag handlar det inte om spekulation och okunnighet, man är faktiskt påläst, säger han."
"Samtidigt menar socialministern att svenskarnas okunnighet kring hur pensionerna fungerar är ett problem."
"– Det visar ju på den okunnighet som finns både om Norrland och särskilt om samer."
"Man vill låta de som håller på med det här sväva i okunnighet, säger forskningschef Henric Östmark på Försvarets forskningsinstitut ( FOI )."
"” Uttalandena jag gjorde då skrevs i affekt och präglades av okunnighet, okänslighet och ilska."

brist på kunskap