eftertanke

Substantiv

eftertanken

eftertankar

eftertankarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: eftertanke

Bestämd singular: eftertanken

Obestämd plural: eftertankar

Bestämd plural: eftertankarna

"Att pryda, eller snarare täcka, sin jacka eller väst med tygmärken är nämligen en syssla som tarvar eftertanke."
"Kräver eftertanke"
"– Det väcker viss eftertanke, för det är inte bra."
"– Med tanke på krogdöden som pågår i Karlskrona borde detta förhoppningsvis väcka eftertanke."
"Nu när vädret börjar bli fint och folk börjar rensa i sina trädgårdar så uppmanar räddningstjänsten till eftertanke."
"Vi står inför jättestora saneringsåtgärder som måste göras med eftertanke."
"Föreståndarna har motiverat talförbudet med att klienterna ” behöver tid till eftertanke ” under behandlingarna."
"Nya storregioner är ett recept för ännu värre centralisering och toppstyrning, som ska jäktas igenom utan eftertanke."
"– Det är en glädjens dag och en dag för eftertanke, skriver"
"Vi behöver alla tid till eftertanke, säger Björn Dixgård."

det att tänka efter; noggrant eftersinnande