bugning

Substantiv

bugningen

(-)(-)

Substantiv [n]

"Det var då mannen inte tog den kvinnliga chefen i hand utan hälsade med en bugning."
"I mål tackades Vonn av Sofia Goggia med blommor och en bugning till publikens förtjusning."
"Vann gjorde till slut Johannes Hösflot Kläbo som till och med kunde kosta sig på en bugning innan målgång."
"Känslomässige Son valde en ödmjuk bugning som segergest"
"– Det som hänt är ett steg i rätt riktning och en bugning inför massans vilja, vi har kommit närmare seger, säger Rashid Saeed, en talesman för SPA, en sammanslutning av fackföreningar som leder det folkliga upproret"
"Hans djupa bugning ( kritiker kallade det knäfall ) för den saudiske kungen förvirrade också : den demokratiska världens ledare på knä för ledaren av en grym diktatur."
"Det kan ses som en bugning för den diktaturstat som köpt upp en stor del av USA:s statsskuld."
"Det blir en djup bugning för den turkiske härskaren, där Tyskland alltså tillåter samma metoder mot hans kritiker som han själv tillämpar på hemmaplan."
"I något som ser ut som en bugning åt Kina backar nu Indien och drar tillbaka det visum som utfärdats till Dolkun Isa, ordförande för den Tysklandsbaserade organisationen Uiguriska världskongressen."
"Kritiserade Obamas bugning"

Fotograf: Wikipedia

hälsning där kroppen, med raka ben, böjs framåt vid höft och nacke