prejudikat

prejudikatet

prejudikat

prejudikaten

Substantiv [t]

Obestämd singular: prejudikat

Bestämd singular: prejudikatet

Obestämd plural: prejudikat

Bestämd plural: prejudikaten

"Prövningstillstånd lämnas bara om en dom eller ett beslut kan ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas – ett så kallat prejudikat."
"Det saknas till exempel prejudikat i denna typ av mål där själva risken för skada anses som personskada, säger styrelseordförande i Ronneby Miljö & Teknik AB Kevin Ny i ett pressmeddelande."
"– Så som jag förstår det finns det inga domar eller prejudikat att luta sig mot."
"Att vi får fram ett prejudikat så att andra vet vad som gäller."
"Överklagan från Gävle leder till prejudikat"
"Domen är därför ett prejudikat."
"– Vi söker ett klarläggande, ett prejudikat, har Jan Tibbling, vice chefsåklagare vid EBM:s finansmarknadskammare, tidigare sagt till TT."
"Det är ett skäl till att överklaga för att få ett prejudikat, säger Bengt Friberg, kommunchef i Hudiksvall."
"Överklagar för att få prejudikat"
"De vill att rättsprocessen ska ha sin gång och menar att ärendet är ett prejudikat som skulle kunna få konsekvenser för Räddningstjänsten i hela Sverige."

dom eller beslut som kan åberopas för senare liknande fall