käbbel

käbblet

käbbel

käbblen

Substantiv [t]

Obestämd singular: käbbel

Bestämd singular: käbblet

Obestämd plural: käbbel

Bestämd plural: käbblen

"Vi behöver nu lägga allt politiskt käbbel åt sidan, det är viktigt att vi står enade i det här, säger Sandra Bizzozero."
"BORLÄNGE Det har blåst upp till politiskt käbbel om Dalkurds önskemål om att bygga en konferensanläggning på sportfältet."
"Moderaternas näringspolitiske talesperson Lars Hjälmered säger till SVT Nyheter säger att han inte vill ägna sig åt ” politiskt käbbel om vad som hände då ”."
"Det officiella firandet i Kungsbacka handlar nu istället om politiskt käbbel."
"Så högt att Moderater, Kristdemokrater, Liberaler och Sverigedemokrater nu ropar på mer kärnkraft, vilket har skapat politiskt käbbel."
"– Det är bara käbbel."
"Det var en stund utan käbbel som Stefan Löfven brukar säga när den debatten hettar till."
"Statsminister Stefan Löfven riskerade inte så mycket käbbel vid honnörsbordet, eftersom ingen partiledare från oppositionen satt där."
"Inget politiskt käbbel"
"– Nu behöver vi nationell samling och inte politiskt spel eller käbbel i det här läget, säger hon."