omen

Substantiv

omenet

omen

omenen

Substantiv [t]

Obestämd singular: omen

Bestämd singular: omenet

Obestämd plural: omen

Bestämd plural: omenen

"Ikväll skall Apple ( som ett omen? )"
"Inget dåligt omen"
"Han kan därför inte se dagens uppskjutna presentation som något dåligt omen inför framtiden."
"Fler omen behövs inte – Gefle Metal Festival drar in mörkret över Gävle i dagarna två."
"Kritiker ser det som ett omen om att den nyvunna yttrandefrihet som funnits sedan den USA-ledda invasionen 2003 kan gå mot sitt slut."
"Lite kuriosa, eller om man vill ta det som ett omen, är att sju av de tio vinnarna på Marketastadion har samma år slutat som totalsegrare och världsmästare."
"När det nu blir permanent handlar det omen budgeterad kostnad på 6,25 miljoner kronor årligen."
"Då hade redan Höör placerat in fyra bollar bakom målvakt Wilma Kroon Andersson och på något sätt blev det ett slags omen för hemmalaget, som aldrig hämtade sig efter den tröga starten."
"– Det var ett gott omen för resten av tävlingen, säger 24-åringen."
"Det var ett gott omen för resten av tävlingen, säger Ganna som vann med enorma 22 sekunder på bara en kvarts åkning, enligt Reuters."

Fotograf: Wikipedia

förebud eller tecken på något