imma

imman

immor

immorna

Substantiv [n]

Obestämd singular: imma

Bestämd singular: imman

Obestämd plural: immor

Bestämd plural: immorna

"Dels var framrutan täckt av is och imma, dels var det kraftigt motljus från solen."
"Bland annat ska det enligt kvinnan vara fukt och imma mellan fönsterglasen och att luften ofta är unken och luktar illa."
"Han ska också ha uppgett för en polisman att hans dåliga körsätt berodde på dålig sikt grund av imma på rutan."
"Körde med imma på rutan – åtalas"
"En 74-årig man åtalas nu för vårdslöshet i trafik efter att han kört bil med imma på rutan."
"Två fjärrstyrda robotar sändes in i april men de fick imma på linserna."
"Den fuktiga morgonluften får militärfordonets rutor att bli vita av imma när vi sakta rullar in mot Mosuls frontlinje."
"Fläkten var sönder och bilrutorna täckta av imma."
"Ännu ska ingen sådan olycka ha inträffat i samband med imma."
"I samband med kraftigt regn har flera spårvagnsförare oroats av imma som bildats på det vänstra fönstret i förarhytten."

Fotograf: Wikipedia

vatten på föremål som bildats av kondensering; kondens