stränghet

strängheten

strängheter

strängheterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: stränghet

Bestämd singular: strängheten

Obestämd plural: strängheter

Bestämd plural: strängheterna

"– Vi får inte låta spanjorerna, av vilka vi kräver uppoffringar, tro att vi inte iakttar den striktaste etiska stränghet, sade Rajoy."
"Nu låter statsministern en liknande stränghet gå ut över det finska folket."
"” Straffens stränghet var inlemmad i skolornas tradition genom generationer av munkar, präster och nunnor ” heter det i rapporten."
"Som borgmästare i huvudstaden har han tillämpat den stränghet som anstår en allierad till landets högste andlige ledare ayatolla Ali Khamenei."
"Han Spelar Per Björn, en karaktär som, enligt skådespelaren själv jobbar hårt och har en stränghet som kanske kan verka lite brysk."

det att vara sträng; egenskapen att hålla hårt på regel|regler eller ha låg tolerans mot fel, misstag, lek, och larv