smita

smiter

smet

smitit

Verb

Presens: smiter

Preteritum: smet

Supinum: smitit

"När polisen kom till platsen försökte gärningsmännen, två 24-åriga män och en 23-årig kvinna, smita från platsen i en bil."
"Patrullen var snabbt på plats men tjuven hann smita från platsen."
"En man försökte smita från polisen men körde i stället på en polisbil och kunde gripas."
"När en av dem försökte smita krockade han med en polisbil."
"Ett vittne ringde polisen men personen han smita iväg."
"Där griper han en av de här mycket unga gärningsmännen, medan den andra lyckas smita."
"En man är omhändertagen misstänkt för att ha försökt smita från en trafikolycka på Gullbernavägen i Karlskrona."
"Två tonårskillar försökte smita från en polispatrull på Sunnavägen i Karlskrona vid halv två-tiden i natt."
"Väktare kunde gripa en av dem på platsen, medan den andra lyckades smita."
"Det strax efter halv elva på onsdagskvällen som 26-åringen vinkades in i en poliskontroll, men istället valde att smita från platsen."

ta sig bort från en plats där man borde vara, eller undvika att göra något man borde göra