störa

[stœːra]

stör

störde

stört

Verb

[stœːra]

Presens: stör

Preteritum: störde

Supinum: stört

"Ursäkta att jag stör dig så sent"
"Men nu står det klart att även regeringen ställer sig på försvarets sida och gör bedömningen att ett vindkraftverk inom det utpekade området kan störa flygtrafiken."
"– Lagen gör detta för att inte störa älgkorna och riskera att de inte blir betäckta."
"Orsaken är att de inte vill störa älgkorna och riskera beståndets framtid."
"– Men det blir ändå en fin kväll skulle jag tro, molnen ska inte störa så mycket."
"Det är uppenbart att de använder förhandlingarna som ett verktyg för att störa dagens system och för att kunna påverka politikerna i den riktning de önskar, menar han."
"En stående punkt hos kritikerna mot vindkraftsparken har varit att den skulle störa den militära övningsverksamheten i området."
"Men ser Örebro som den störa konkurrenten."
"– Jag tycker det är bra för annars kan det störa om det ringer, säger eleven Eliza Alijaj."
"Tidigare har också Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne sagt nej, bland annat eftersom sprängningarna skulle kunna störa verksamheten vid Sternöskolan."
"Publiken lyckades dock inte störa Olofström som vann matchen med 3-2 efter tolv straffar."

rubba balansen, bringa i oordning