kiv

Substantiv

kivet

kiv

kiven

Substantiv [t]

Obestämd singular: kiv

Bestämd singular: kivet

Obestämd plural: kiv

Bestämd plural: kiven

"– Det låter otroligt om någon skulle göra det på pin kiv."
"Bland riksdagsledamöterna, alla med egna lokala hembygdsintressen för ögonen, var det ständigt liv och kiv om var den nya järnvägen borde gå fram."
"- Det finns en misstanke att patienter- na söker jouren på pin kiv för att få tabletter, men de söker för att de verkligen är sjuka, säger rätts- psykiatriker Peter Andiné."
"Alla inblandade har räknat med liv och kiv på onsdagskvällen."
"Det var ett liv och ett kiv."
"Någon ska på pin kiv ha släppt lös fritidsbåtar vind för våg i Öresund."
"Det har spekulerats i att Apple på pin kiv skulle låta tomten stå tom, men så långt tror inte staden att det ska gå."
"Jag vet många gånger när vi åkte skidor här vid klubbhuset eller borta vid skolan så var det alltid lite kiv på upploppet."
"Det såg ut som att det är någon som bara gjort det på pin kiv."

gräl som inte är allvarligt, smågräl