demonstrant

demonstranten

demonstranter

demonstranterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: demonstrant

Bestämd singular: demonstranten

Obestämd plural: demonstranter

Bestämd plural: demonstranterna

"I hela omgivningen fanns inte en enda demonstrant att se, bara militärer som skyddar en byggnad och inte parlamentsledamöterna. europarl.europa.eu"
"Det var en enstaka demonstrant med ett plakat som närvarade vid kosläppet."
"Bilden på kvinnan som slår en demonstrant i huvudet med en handväska har blivit en klassiker och många menar att fotografen David Lagerlöfs bild på"
"En del hoppas att den blir lika känd som ” kvinnan med handväskan ”, en bild från 1985 på en kvinna i Växjö som slår sin väska mot en demonstrant från Nordiska rikspartiet."
"I samband med tumultet skadades en demonstrant och en polis fick en tandskada, det här skriver polisen på sin hemsida."
"En demonstrant avled – även om det senare förklarades att den 53-årige mannen dött av en hjärtattack, snarare än av något som var kopplat till våldsamheterna."
"När demonstranterna gick mot city inträffade ett bråk mellan en demonstrant och en förbipasserande på en elsparkcykel."
"De har inte med islam att göra, sade en demonstrant när hon delade ut vita rosor till förbipasserande."
"Därmed är dödssiffran uppe i fem, efter tidigare uppgifter om att en annan demonstrant och en officer hade skjutits ihjäl."
"Jag utnyttjar min yttrandefrihet för att visa att jag är emot den strukturella rasismen i Sverige, men också globalt, sade en demonstrant som inte vill uppge sitt namn."
"– Vi vill att våra rättigheter efterlevs, säger en demonstrant."