stillestånd

stilleståndet

stillestånd

stillestånden

Substantiv [t]

Obestämd singular: stillestånd

Bestämd singular: stilleståndet

Obestämd plural: stillestånd

Bestämd plural: stillestånden

"– Men det blir nog lite stillestånd tills vi får upp lite väggar."
"– Pengarna är till för att täcka upp de höga fasta kostnaderna som är förknippade med att driva en fjällanläggning och som ska täcka upp för ett absolut stillestånd fram till jul."
"Det man lärt sig nu är att hålla gränserna öppna för annars blir det stillestånd i ekonomin, berättar Christoffer Wendick."
"Sedan dess har stillestånd rådit mellan parterna – alltmedan en bemanningskris på förlossningsavdelningen inför hösten rycker närmare."
"Unionens ordförande vid Volvo PV i Göteborg är lättad av beskedet att Geely tar över : - Det är glädjande att vi äntligen är framme och kan fokusera på verksamheten, det har varit stillestånd ett tag, säger Sören Carlsson till TT."
"En av de gripna, en 27-årig man, avled i hjärt- stillestånd två dagar efter gripandet."
"Enligt åtalet kvävdes patienten av trycket och drabbades av hjärt- stillestånd och hjärnödem."
"- Det är stillestånd i Tullverket i dag."
"År 2000 drabbades kvinnan av hjärt- stillestånd och blev sjuk."
"Över 4.000 patienter med hjärt- stillestånd undersöktes och resultaten visar att de som snabbt får hjärtmassage klarar sig bättre."

tillstånd kännetecknat av avsaknad av rörelse, verksamhet eller förändring