bristning

bristningen

bristningar

bristningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: bristning

Bestämd singular: bristningen

Obestämd plural: bristningar

Bestämd plural: bristningarna

"Det var i samband med förlossningen som kvinnan fick en bristning i ändtarmen, vilket vållade kraftiga smärtor."
"Skadan är inte av samma typ som den hon kände av i Oslo i fredags, utan troligen en bristning eller en sträckning i mitten av baksida lår."
"Det rör sig om en bristning i vänstra låret."
"Han har en misstänkt bristning i vaden och kan i värsta fall behöva avstå från spel ett tag."
"- Det är en befarad bristning, säger landslagets sjukgymnast Jesper Lindgren."
"Magnus Jernemyr har drabbats av bristning i ljumsken."
"Muhrén hoppas att det ” bara ” ska röra sig om en kraftig bristning."
"– Många av de patienter som vi opererar hade annars drabbats av en bristning och dött, säger Bo Westman som är chef på Kärlkirurgin vid Falu lasarett."
"Försvarsbjässen drabbades av en förmodad bristning i ljumsken mot Kroatien."
"” Testerna visar att det uppstått en liten bristning i ett mindre kärl i hjärtat."

Fotograf: Wikipedia