vanföreställning

vanföreställningen

vanföreställningar

vanföreställningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: vanföreställning

Bestämd singular: vanföreställningen

Obestämd plural: vanföreställningar

Bestämd plural: vanföreställningarna

"Det är alltså bara en vanföreställning att man inte kan hindra folk från självmord enligt professorn."
"- Det är en gammal vanföreställning, säger Anders Danielsson, arbetsmiljöansvarig på LRF, Lantbrukarnas riksförbund."
"Det finns en vanföreställning att de som flyttar utomlands bara är ute efter låga skatter och vill leva lyxliv, säger Ewa Hedlund."
"– Det är en vanföreställning att det skulle finnas inom en specifik religion."
"Han lider, enligt försvararen, av en vanföreställning där han är utsatt för en långvarig komplott."
"Det finns ju personer som skulle kunna komma ur sin vanföreställning och inte vara inspärrad i sin bostad på någon avlägsen plats."
"Men enligt tingsrätten är det ” uppenbart att den inställningen bottnar i en vanföreställning ”."
"– Brexit är en tröstande vanföreställning, ett substitut för de obekväma utmaningarna i form av en värld i förändring, sade han enligt"
"Blair : Brexit en vanföreställning"
"Advokaten Warren St John sade att Routh hade en vanföreställning om att de båda männen skulle döda honom."

Fotograf: Wikipedia

felaktig uppfattning, som ibland delas av många personer, och som logiska argument inte kan förändra