jämkning

jämkningen

jämkningar

jämkningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: jämkning

Bestämd singular: jämkningen

Obestämd plural: jämkningar

Bestämd plural: jämkningarna

"Ellagen ger möjlighet till reducering, så kallad jämkning, av avbrottsersättningen om arbetet med att reparera nätet försenats för att inte utsätta personalen för betydande risker."
"Efter livlig debatt och förhandlingar in i det sista gick man med på jämkning, säger SVT:s politikreporter Katia Elliott som bevakar stämman på plats."
"Det kan i sin tur bero på att man har en felaktig jämkning."
"” När ekonomin är kärv kan kvarskatten vara svår att betala och därför råder vi hushållen att se över sin skatte- jämkning redan nu ” säger Mikael Necke, chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet, i ett pressmeddelande."
"Inte intresserad av jämkning"
"Någon jämkning av skadeståndet på 117 miljoner kronor är musikbranschens ombud inte intresserad av."
"Ingen jämkning"
"Totalt skulle egentligen 370.000 kronor återbetalas, men efter jämkning på grund av osäkerhet i vissa krav blir det cirka 200 000 kronor som krävs tillbaka."
"Vidare så skall jämkning ske mot bakgrund av att reaktionen på brottsligheten skulle bli oproportionerligt sträng för Driftaren."
"– Till syvende och sist kan vi inte ha regler som särbehandlar vissa grupper i samhället, men vi måste hitta en jämkning som alla kan vara nöjda med, säger hon till Rapport."