humorist

humoristen

humorister

humoristerna

Substantiv [n]

Obestämd singular: humorist

Bestämd singular: humoristen

Obestämd plural: humorister

Bestämd plural: humoristerna

"Han framstår som en mycket trevlig person, en utomordentlig skribent och naturskildrare och en stor humorist, säger han."
"Stor humorist"
"En stor humorist"
"En fantastisk humorist och skådespelare."
"En humorist som däremot inte tänker skoja är Melloartistdebutanten Jonas Gardell."
"Kulturnyheternas redaktör Rebecca Lundberg minns Sara Danius som en intellektuell humorist som förstod symbolik."
"Kurs i självutplåning, baserad på Henrik Bromanders seriealbum handlar om Maria ( Evelyn Mok ) som åker på clownläger för att väcka en slumrande humorist – eller kanske Dramatenskådis?"
"” Mycket skicklig yrkesman, stor humorist med en god ’ näbb ’."
"Humorn är ett återkommande inslag i Idrottsgalan och i år är det följande kvartett som ska roa publiken : Henrik Hjelt ( skådespelare, känd från Parlamentet i TV4 och aktuell i SVTs kommande nöjesprogram Högsta Domstolen ), Maria Möller ( sångerska, skådespelerska och komiker, medverkar i REA på Hamburger Börs i Stockholm ), Göran Gabrielsson ( humorist och imitatör ) samt Pia Johansson ( skådespelerska, känd från Parlamentet i TV4 )."