vredesutbrott

vredesutbrottet

vredesutbrott

vredesutbrotten

Substantiv [t]

Obestämd singular: vredesutbrott

Bestämd singular: vredesutbrottet

Obestämd plural: vredesutbrott

Bestämd plural: vredesutbrotten

"28-åringen fick då ett vredesutbrott och tryckte två knivar mot mannen, en mot nacken och en mot struphuvudet."
"28-åringen fick då ett vredesutbrott och tryckte två knivar mot mannen, en mot nacken och en mot struphuvudet."
"Vid tillfället var 20-åringen berusad och ska, enligt utredningen, ha fått ett plötsligt vredesutbrott den aktuella kvällen för snart ett år sedan."
"Kvinnan uppger vidare att 24-åringen slagit sönder dörrar, musikinstrument och en mobiltelefon i samband med ett vredesutbrott."
"I förhör uppger kvinnan att mannen under påverkan av alkohol och droger brukade få plötsliga vredesutbrott – att han skadade både sig själv, sin partner och inredningen i de boende de vid tillfället disponerade."
"Enligt åtalet ska bråken i Karlskronafamiljen varit många de senaste åren och inte sällan börjat med att den 25-årige sonen fått ett vredesutbrott och kastat porslin och möbler."
"När sonen fick ett vredesutbrott gick resten av familjen samman – beväpnade med brödkavel, bordsben och en fjäderbatong."
"I april i år larmades polis till adressen på en ort utanför Karlskrona och 24-åringen hade då fått flera vredesutbrott på fadern."
"Mannen ska då, enligt det åtal som lämnades in i dag, ha fått ett vredesutbrott ochj bland annat hotat tre socialsekreterare."
"Frustrationen som växte inom henne ledde till vredesutbrott på skolan."