förtränga

förtränger

förträngde

förträngt

Verb

Presens: förtränger

Preteritum: förträngde

Supinum: förträngt

"Jag tycker nog att det är bättre att vara öppen med det än att förtränga det och ta fram det när man kommer hem."
"Anna försökte förtränga det som skett i Göteborg, gjorde allt för att lämna det bakom sig, men när hon läste i tidningarna om en maskerad, knivbeväpnad man som på Söder i Stockholm bröt sig in hos ensamstående kvinnor fick hon panik."
"Vill du ta dig in på utställningen Love Explosion får du dessutom kämpa lite extra : förtränga eventuella äckelkänslor och kliva in genom ett jättelikt gap på en enorm tunga."
"Men det gick inte helt att förtränga de senaste veckornas larmrapporter om ungdomsarbetslöshet, kravaller, bilbränder och utanförskap."
"Det är inte ovanligt för den som vill beskriva sin vision att tappa kontakt med verkligheten och medvetet eller omedvetet dölja eller förtränga förhållanden och fakta som inte passar in i den bild man vill frammana."
"Norske radiojournalisten Erik Veums färska bok ” Hirden 1933-1945 ”, i serien ” Nådeløse nordmenn ” ( norrmän utan nåd ), väcker starka känslor, eftersom den tar upp företeelser i den norska historien som många vill förtränga."
"– Jag har en fantastisk förmåga att förtränga det."
"Och jag tror fortfarande man måste våga misslyckas, förtränga det som gått dåligt och gå vidare."

mer eller mindre frivilligt glömma bort något; psykologiskt försöka glömma något