visshet

vissheten

vissheter

vissheterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: visshet

Bestämd singular: vissheten

Obestämd plural: vissheter

Bestämd plural: vissheterna

"För att få visshet måste vi besöka Proxima b."
"– Jag har precis talat med min klient om saken, och han upplever det förstås som positivt att straffet är tidsbestämt – att man går från en fullständig ovisshet till en visshet, säger Fossmos ombud Anton Strand."
"– Det är svårt att tolka det annorlunda, men det går inte att säga med visshet."
"– Sverige kommer med visshet att dras in i en sådan här väpnad konflikt, om den skulle inträffa."
"– Vi kan ännu inte säga med absolut visshet att det är bären som ligger bakom, men det är mycket troligt."
"Det är enligt rätten ett ” högt beviskrav som gränsar till visshet ”."
"Ex-ÖB vill ha visshet"
"Jag vill påstå att den bästa av dem är i sådant skick att en +4, alltså i stort sett fullständig visshet, den är utesluten enbart av det skälet, säger Leif GW Persson."
"Vid årets början fanns fyra kvinnor i Sverige som med visshet var födda under 1800-talet."
"Enligt ett pressmeddelande från Palmegruppen talar resultatet med ” visshet för att kulorna som anträffades på platsen för mordet på Olof Palme inte har skjutits ur den aktuella revolverpipan ”."