storgråta

Verb

"Sen började jag storgråta och åkte från jobbet, berättar Alexandra."
"– Elliot började storgråta."
"Rättegången om morden i Arboga avbröts tillfälligt i eftermiddag sedan mamman brutit samman och börjat storgråta."
"Enligt anmälan gick lärarna hårt åt eleverna med beskyllningar och anklagelser, vilket resulterar i att den ena flickan började storgråta."
"– Jag blev så glad att jag började storgråta."
"” Jag blev så glad att jag började storgråta ”, säger Wiwi Heggblad från Norrköping som nu fått rätt i domstol."
"Jag var tvungen att gå ut och började storgråta."
"Började storgråta"
"När jag hade läst första meningen så bröts rösten och jag började storgråta, säger Veronica Elfving."
"– Hon satt stilla i fem sekunder och tittade på sig själv och sina blöta kläder, ögonen tårades, hon ställde sig upp och började storgråta, berättar vittnet för tidningen."