skingring

skingringen

skingringar

skingringarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: skingring

Bestämd singular: skingringen

Obestämd plural: skingringar

Bestämd plural: skingringarna

"Han fälls för anstiftan till grov för- skingring men frias från åtalspunkten grovt skattebrott."
"En polisinspektör avskedades för för- skingring, en annan för förskingring och tjänstefel och en tredje för grov kvinnofridskränkning."
"Djuren försöker jaga renar, vilket inte bara har resulterat i skadade och dödade renar, utan också i en spridning och skingring av renhjordarna."
"Skyddsjakten gäller den järv som uppehåller sig i renhjorden och skapar problem med drivning och skingring av renar."
"Han har frigett två medarbetare som skulle åtalas för för- skingring."
"Kort därefter fängslades vd:n Michail Chodorkovskij för för- skingring och bedrägeri."
"Tidigare i dag meddelade Ukrainas riksåklagare att Popov och Syvkovytj misstänks för att ligga bakom ” olaglig skingring ” av oppositionella protester i Kiev den 30 november."
"Tidigare hade Ukrainas riksåklagare meddelat att Popov och Syvkovytj misstänks för ” olaglig skingring ” av oppositionella protester."