förlamning

förlamningen

förlamningar

förlamningarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: förlamning

Bestämd singular: förlamningen

Obestämd plural: förlamningar

Bestämd plural: förlamningarna

"I värsta fall kan det leda till förlamning, vilket var det som inträffade nu, säger Madeleine Winkler, ridskolechef på Ronneby Horse Center."
"Hennes liv förändrades drastiskt för förra sommaren, då hon drabbades av förlamning i båda benen."
"En äldre kvinna som vårdades på Blekingesjukhuset drabbades av halvsidig förlamning, efter att sjukhuset glömt att ordinera blodförtunnande medicin."
"Där upptäcktes en misstänkt förlamning av en ögonmuskel, vilket enligt ögonkonsulten kunde förklara skelningen och patientens dubbelseende."
"I vissa fall även förlamning och det kan också förekomma dödsfall."
"Men värst drabbades han 2007 när han blev förlamad efter att ha kraschat in i ett träd, en förlamning han dock lyckades bli återställd ifrån."
"I vissa fall även förlamning och det kan också förekomma dödsfall."
"Ungefär 10 procent av de som drabbas får bestående besvär, som t.ex försämrat minne eller förlamning."
"Tre personer har på kort tid skadat rygg och nacke på mountainbikeanläggningen Järvsö bergsbana och riskerar bestående förlamning."
"Nervsjukdomen ALS leder till muskelförtvining och förlamning, men hjärnan förblir oftast opåverkad."