démoralisation
Substantiv [f]Översättningar
demoralisation
demoralisationen
(-)(-)
Substantiv [n]Rim på demoralisation
Relaterat till demoralisation
lastbarhet
- anstötlighet
- besmittelse
- bestialitet
- dekadans
- dekadanslitteratur
- demoralisation
- dålighet
- fördärv
- förfall
- förförare
- förförelse
- förstockelse
- hädelse [ religion ]
- immoralitet
- infami
- korruption [ politik ]
- lastbarhet
- lastfullhet
- liderlighet
- oanständighet
- orenhet
- osed
- osedlighet
- sedefördärv
- sedeslöshet
- skamlöshet
- skräplitteratur [ litteratur ]
- skändlighet
- styggelse
- svinaktighet
- svineri
- syndafall
- syndafördärv
- syndaskuld
- syndfullhet
- tantsnuskroman [ litteratur ]
- urartning
- uselhet
- utsvävning
- vanart
oförmåga
- apoplexi [ medicin ]
- avdåning
- avmattning
- avsvimning
- bankrutt [ ekonomi ]
- blodbrist [ medicin ]
- degeneration
- dekadans
- demoralisation
- dåndimp
- dåning
- fiasko
- förfall
- förlamning [ medicin ]
- hjärnuppmjukning
- hopfallande
- invaliditet
- kollaps
- krympling
- matthet
- misslyckande
- svimning [ medicin ]
- svindel [ medicin ]
- undergång
- utmattning
- utsugning [ teknik ]
försämring
- avbräck
- degeneration
- degradering
- dekadans
- dekadanslitteratur
- demoralisation
- depravation
- desorganisation
- fallfärdighet
- förfall
- förintelse
- förnedring
- förnedringstillstånd
- förstörelse
- försämring
- förvärring
- hopplöshet
- kollaps
- kräftgång [ sverigespecifikt ]
- nedsättning
- obestånd
- obotlighet
- rivning
- ruckel [ byggnad ]
- sammanstörtning
- sedefördärv
- sluskighet
- tillbakagång
- undergång
- upphällningen
- upplösning
- urartning
- utblomning
- utförsbacke