botemedel

botemedlet

botemedel

botemedlen

Substantiv [t]

Obestämd singular: botemedel

Bestämd singular: botemedlet

Obestämd plural: botemedel

Bestämd plural: botemedlen

"Det är däremot farligt i de fall sjukdomen utvecklas till hjärhinneinflammation, där det fortfarande inte finns något botemedel."
"Att det inte finns botemedel betyder inte att det inte finns behandling."
"Men för den nya typen av råttgift som privatpersoner själva kan köpa, finns inget botemedel."
"Något bra botemedel finns inte."
"Som botemedel mot stress och höga sjuktal bland personalen i Olofströms kommun föreslås mindfullness och meditation."
"Men det finns botemedel."
"Men det finns botemedel."
"Forskningen har ännu inte svaret på vad som orsakar ALS, än mindre finns det något botemedel."
"Sjukdomen är livslång, men forskning pågår för att hitta botemedel"
"- Vi känner att vi är på rätt väg och det här är ju inte bara frågan om att lindra symptom utan även att kunna stoppa sjukdomens utveckling och på sikt även hitta ett botemedel, säger Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet."

något, exempelvis en medicin eller en handling, som helt och hållet botar en viss åkomma (jämför med lindrande medel, som endast lindrar åkomman)