(-)(-)(-)
Substantiv
Relaterat till undergångens brant
fara
- akilleshäl [ mytologi ]
- avgrundens
- avsättlighet
- blotta
- blottställning
- damoklessvärd
- exponering
- fallfärdighet
- fallgrop
- fallrepet
- fallucka
- farhåga
- farlighet
- fälla
- fördärvets brant
- försvarslöshet
- försåt
- förtvivlat läge
- giller
- klämma
- kompromettering
- krokben [ vardagligt ]
- käringkrok
- obestånd
- ostadighet
- osäkerhet
- otrygghet
- ranglighet
- rankighet
- skraltighet
- skranglighet
- snara [ jakt ]
- svag sida
- svaghet
- sårbarhet
- tvetydighet
- tvetålighet
- undergångens brant
- utförsbacken
- utsatthet
- våda
- vådlighet
- vändpunkt
- värnlöshet
- yrkesfara
- öm punkt