specialitet

specialiteten

specialiteter

specialiteterna

Substantiv [n]

Obestämd singular: specialitet

Bestämd singular: specialiteten

Obestämd plural: specialiteter

Bestämd plural: specialiteterna

"Dels kan man hjälpa varandra om det är mycket kring en specialitet men inte på den andra och då kan man undvika överbeläggningar."
"Just mötet mellan människor är lite av Bingsjöstämmans specialitet, menar Per Gudmundson, verksamhetschef för Folkmusikens hus i Rättvik och också Bingsjöstämman."
"Fredric Lilljebjörns specialitet är crossfit och han jobbar idag som personlig tränare på gym i Ludvika och Smedjebacken."
"ANDERS HANSER, filmare och fotograf med bildspel som särskild specialitet."
"Tuttul kallas deras specialitet, ett mjukt tunnbröd där potatisen är en viktig ingrediens."
"Papperstillverkning har länge varit ryggraden i svensk export där framför allt tidningspapper varit en svensk specialitet."
"Att åka ut i kvarten har nästan blivit specialitet för Brynäs de senaste åren, men i ärlighetens namn så var förra årets förlust mot storfavoriterna Luleå, som också tog hem guldet."
"Bland annat hade hon som specialitet att lyfta olika kändisar."
"Svedjebruket som var finnarnas specialitet innebar att man eldade ned skogsstycken och odlade korn och råg i den näringsrika askjorden."
"Idag hade Stora Sätraskolan i Gävle besök av en grupp Japanska lärare med matematik som specialitet och vars metodik man på högskolan i Gävle tror kan vara lösningen på problemen med intresset för matematik och de allt sämre resultaten."

något som man är extra bra på; något där man glänser, är överlägsen; gebit