slagsmål
[ˈslaks.moːl]
slagsmålet
slagsmål
slagsmålen
Substantiv [t]Synonymer till slagsmål
Hur uttalas ordet slagsmål?
[ˈslaks.moːl]Hur böjs ordet slagsmål på svenska?
Obestämd singular: slagsmål
Bestämd singular: slagsmålet
Obestämd plural: slagsmål
Bestämd plural: slagsmålen
Vad betyder slagsmål inom häst ?
Ett slagsmål är en uppgörelse med nävar eller tillhyggen. Ordet har en negativ klang och antyder att en part inte vill vara med. Ett sådant slagsmål är olagligt och rubriceras som misshandel.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Slagsm%C3%A5l
Möjliga synonymer till slagsmål
Relaterat till slagsmål
skakning
- agitator
- anstöt
- brådska
- bråk
- buller och bång
- fjäsk
- fläng
- folkrörelse
- förargelse
- förvirring
- jäsning [ kemi ]
- kamp
- krångel
- larm
- misshällighet
- nyckfullhet
- ombytlighet
- oro
- orolighet
- oväsen
- rabalder
- rastlöshet
- rubbning
- rumstering
- slagsmål
- slammer
- slitning
- stoj
- strid
- tummel
- tumult
- tvist
- uppror
- uppvigling
- yra
tvedräkt
- anstöt
- bitterhet
- bråk
- bråkmakare
- dissonans [ musik ]
- draksådd
- duell
- fejd
- fiendskap
- fientlighet
- fnurra på tråden
- fredsbrott
- fredsbrytare
- fredsstörare
- förargelse
- förveckling
- groll
- hat
- hatfullhet
- inbördeskrig [ militärväsen ]
- kalabalik
- larm
- medborgarkrig
- neutralitetsbrott
- ofred
- ogenhet
- oljud
- oro
- orolighet
- orostiftare
- provokation
- retsamhet
- retsticka
- skakning
- skandal
- skrän [ vardagligt ]
- slagsmål
- spektakel [ bildligt ]
- tumult
- tvekamp
- upphetsning
- upplösning
- uppror
- uppträde
- utbrott
ont
- argbigga
- arghet
- argsinthet
- bane [ litteratur ]
- banehugg
- baneman
- baneskott
- banesår
- blessering
- blessyr
- förtrampning
- förtryck
- förtryckare
- gift
- giftblandare
- giftblandning
- giftblåsa
- giftbägare
- giftdryck
- hård medfart
- ilska
- ilskenhet
- klösning
- knuff
- knuffning
- mörbultning
- ofred
- ofredstid
- skuff
- slag [ sport ]
- slagsmål
- stryk
- underkuvning
- vrede
- vredesmod
- vredesutbrott
- vredsinthet
- vresighet
- våldgästning
- våldkräktare
- våldkräktning [ ålderdomlig ]
- våldsamhet
- våldsbragd
- våldsdåd
- våldsverkare
- våldtagning
- örfil
- övervåld
anfall
- blessering
- blessyr
- bärsärkagång
- bärsärkaraseri
- fälla
- förnärmelse
- handgemäng
- hugg [ fiske ]
- knuff
- krokben [ vardagligt ]
- käpprapp
- käppslag
- käppsläng
- käringkrok
- missfirmelse
- oförrätt
- rapp
- sargning
- skymf
- slag [ sport ]
- slagsmål
- snara [ jakt ]
- spark [ allmänt ]
- stöt
- sår [ medicin ]
- utbrott
- utfallsställning
- ärekränkning
- överrumpling
strid
- bråk
- handgemäng
- handgriplighet
- kalabalik
- klammeri
- krakel
- misshandel
- nappatag
- orolighet
- oväsen
- rabalder
- skandal
- slagsmål
- tumult
- upplopp [ juridik ]
- uppror
våldsamhet
- bärsärkagång
- bärsärkalynne
- bärsärkaraseri
- handgriplighet
- kindpust
- kindpustning
- klösning
- knivhugg
- knuff
- kragtag
- käpprapp
- käppslag
- käppsläng
- misshandel
- munfisk
- mörbultning
- nyp
- nypning
- orre [ fåglar ]
- pisk
- piska
- piskning [ religion ]
- piskrapp
- piskskaft
- pisksläng
- sargning
- slag [ sport ]
- slagskämpe
- slagsmål
- spark [ allmänt ]
- stöt
- sår [ medicin ]
- såramål
- truthuggare
- uppsittare
- våldgästning
- våldkräktare
- våldkräktning [ ålderdomlig ]
- våldsam hand
- våldsamhet
- våldsbragd
- våldsdåd
- våldtagning
- örfil
- övervåld
slagsmål
Substantiv