mimik

Substantiv

mimiken

(-)(-)

Substantiv [n]

"Missförstånd är vanligare på nätet där inte kroppsspråk, mimik eller tonläge finns med i kommunikationen."
"De kunde även vid åtta månaders ålder fortfarande särskilja mellan fransk och engelsk mimik."
"– Apan är så väldigt lik människan i sin mimik."
"Den franske regissören och manusförfattaren Jean-Stéphane Sauvaire har valt ett effektivt, okommenterat, närmast dokumentärt berättande där handlingen, framförallt i början, förs framåt med fysik och mimik snarare än replik."
"Här experimenteras det friskt med dialekter, röster, gestik, mimik och kanske framför allt, med humor."
"Något som gjort succé på nätet där många nu delar klippen när de med tecken, mimik och hela kroppen visar vad tävlingsbidragen handlar om."
"Hon använder ingen mimik i ansiktet som man ska och de manuella tecken som hon använder utförs på fel sätt."
"Men jag får mycket bra respons från publiken, jag tar plats på scenen, säger Keijo som är duktig på mimik."
"Genom sin mimik och sitt kroppsspråk kunde han visa att han blivit slagen i ansiktet med knytnävsslag."
"De som minns Stefans karriär ser nog många likheter i Melwins mimik inför hoppen."