våldsverkare

våldsverkaren

våldsverkare

våldsverkarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: våldsverkare

Bestämd singular: våldsverkaren

Obestämd plural: våldsverkare

Bestämd plural: våldsverkarna

"Som dömd våldsverkare och nazistledare."
"– Ingen blir våldsverkare av vad man ser på film, säger advokat Anders Widborg om våldspornografin som hittades i mannens dator."
"Ensamagerande våldsverkare är ett samlingsnamn för en spretig skara gärningsmän."
"I Stockholmsområdet är det ett 30-tal extrema våldsverkare som driver en stor del av våldet, men enligt Hector går det inte att med enkla åtgärder komma åt dessa."
"– Det är en farlig utgångspunkt i debatten att vi ska låta mördare och våldsverkare sätta ramen för hur det offentliga samtalet ska föras."
"Polisen anklagas utöver sitt eget våld för att inte skydda flyktingarna från andra våldsverkare, rapporterar brittiska The Independent."
"Salem har blivit arena för kända våldsverkare och deras organisationer i demonstrationsfrihetens namn, skriver politikerna från moderaterna, socialdemokraterna, folkpartiet, miljöpartiet och kristdemokraterna."
"Många av dem är kända våldsverkare, dömda för olika brott."
"Klart är i alla fall att kunskapsläget är spretigare än hos ” vanliga ” våldsverkare."
"Särskilt viktigt är det att inte förarna hamnar i en situation där man står mellan lastbilen och eventuella våldsverkare som vill komma åt fordonet, menar han."

person som utövar våld