kantring

kantringen

kantringar

kantringarna

Substantiv [n]

Obestämd singular: kantring

Bestämd singular: kantringen

Obestämd plural: kantringar

Bestämd plural: kantringarna

"Enligt haverikommissionens slutrapport, som kom i december 1997, berodde förlisningen på att fartygets bogvisir slagits loss av den hårda sjön så att vatten kunde ta sig in på bildäck och orsaka slagsida och kantring."
"– Om inte Vänstern just nu vill ge Ulf Kristersson och Sverigedemokraterna ett avgörande inflytande i svensk politik, då måste man försöka hålla det stången för att inte få en väldigt kantring, den mest högerinriktade regeringen någonsin i Sverige."
"Det är en mycket kraftig kantring i opinionen Skop redovisar."
"Ännu en opinionsmätning visar på en skarp kantring till den borgerliga alliansens fördel."
"Men fortfarande bedömdes risken för kantring som så stor att man inte vågade gå ombord."
"Efter båtens kantring i januari har kommunen jobbat hårt för att hitta någon som kan hjälpa till med bärgningen av restaurangbåten."
"Efter Båtens kantring förra veckan jobbar Karlstads kommun hårt för att försöka hitta någon som kan hjälpa till med bärgningen av restaurangbåten."
"Men sneddragning av trålen under en gir, eller att trålen fastnat samtidigt som stark ström påverkat fartyget kan ha bidragit till en kantring, skriver SHK."