påfund

Substantiv

påfundet

påfund

påfunden

Substantiv [t]

Obestämd singular: påfund

Bestämd singular: påfundet

Obestämd plural: påfund

Bestämd plural: påfunden

"Fotogenlamporna är egentligen ganska moderna påfund de också."
"Och det här är inget nytt påfund."
"Det var killarnas påfund och jag hade ingenting med det här att göra, säger Hans Karlsson."
"Att sälarna på västkusten är känsliga och måste skyddas är inte ett nytt påfund."
"Löfven betonade att man inte får göra hela klimatfrågan till en fråga om kärnkraften, och sa att effektskatten inte är något nytt påfund."
"– Jakten på tillståndslösa är inget hastigt uppkommet påfund, jakten är en direkt konsekvens av en iskall och hård flyktingpolitik i Europa och i Sverige."
"” Ett modernt påfund ”"
"Det är båda amerikanska påfund som till en början tänktes vara mer ideellt firande knutet till kyrkan, men efter hand har det blivit ett allt mer kommersiellt firande, säger folkloristen Tora Wall på Nordiska museet till TT."
"– Det måste vara upp till var och en om man vill röka eller snusa så det är bara något påfund de har, säger han."
"Där berättade han också att twittrandet inte var hans påfund från början, men att han fortfarande tidsmässigt är inom ramen för den 30-dagar långa ångerperioden och kan starta upp igen."

påhitt, idé, infall, hugskott